Tårar föll från min kind

Jag har aldrig kunnat prata med någon om djupa saker eller om mina problem. Jag skapade inte den här bloggen för någon annans skull utan för min egen, jag behöver rensa min hjärna. En del saker är helt sjuka och mitt humör svänger rejält men jag bryr mig inte om vad andra tycker, jag skriver helt enkelt för egen del.
     
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva hur jag känner och hur jag mår. Det har hänt en del saker under den senaste tiden framförallt negativa saker som gäller mina föräldrars företag. Jag tänker inte gå in på detaljer men det har varit tufft den senaste tiden och jag mår rätt dåligt under vissa perioder. Jag har väldigt svårt att tala om min ilska för andra människor, det brukar slutar med att jag börjar att lipa och då är det lika bra att skita i det. Ikväll har vi haft en urladdning här hemma, men det känns inte så mycket bättre, jag är fortfarande oviss om vissa saker.
     Jag vill inte sluta skolan, jag vill gå kvar i ettan, spana på tvåorna och fortsätta sitta i samma gamla klassrum med mina lustiga men underbara klasskamrater. I tvåan blir allt annorlunda, Erika kommer att gå kultur och jag och Kimmy kommer inte att se mycket av henne, gosh vad jag kommer att sakna lilla E. I trean blir det ännu värre då vi knappt kommer att ha några lektioner alls tillsammans. I am a jerk, I know. Varför kan inte allt vara som förr?

Tack för mig, nu känns det genast bättre.
nattinatti


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0