Fniss

Jag fnissar åt min deppighet. Jag är verkligen störd. Jag fnissar också åt att jag har lyckats skrämma iväg de få pojkar som har visat intresse för mig. Jag fnissar åt min dumhet. Jag fnissar åt att jag sitter här och skriver det här inlägget. Duschen väntar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0